torsdag 28 juni 2007

Regn, guidningar och ett järnföremål

Dagens blogg blir en blogg utan bilder. Tisdag, onsdag och torsdag har passerat och arbetet fortsätter oförtrutet, trots en del regn. Det har ibland hänt att jag har fått frågan: Vad gör arkeologer när det regnar? Svaret är: De blir sura på alla möjliga sätt, men de slutar inte att jobba för det. Humöret sjunker när vattnet letar sig in under regnkläderna, men vi har trots allt en tidspress att vara klara med grävningarna den sista vardagen i september. Imponerande att det trots allt dök upp två-tre bilar med besökare till torsdagens guidning. Det säger en del om intresset kring grävningen, och kanske också en del om Ellinors skicklighet som guide. På onsdagsguidningen var det desto fler besökare, eftersom det var sol.

Vi har avtorvat lokal 39 klart med grävmaskinen nu. Vi har frilagt nästan 5000 kvadratmeter på åtta arbetsdagar. Det innebär att vi nu kan lägga all personalkraft på lokal 20 några dagar framåt. Skönt att vara samlade alla på ett ställe.

Anläggningsgrävningen på lokal 20 går bra, och alla anläggningar utom den eventuella utrensade kokgropen (Anläggning 3 = A3), kommer att kunna avslutas inom de närmaste dagarna. A3 är spännande eftersom vi på dess kant förutom skärvsten också har hittat obrända sälben, och alldeles intill ett tunt, sotigt och fett jordlager. Arkeologer har utifrån etnografiska jämförelser med nutida naturfolk, i årtionden mer eller mindre slenterianmässigt sagt att ett användningsområde för kokgropar har varit att framställa sältran. Men, bortsett från en järnåldersboplats (Harrsjöbacken) nära Bureå i Västerbottens kustland, har man inte hittat några arkeologiska belägg för detta. Det vore kul om vi faktiskt kunde bevisa sältranstillverkning har förekommit på lokal 20.

Anna Åkesson har idag gjort ett fynd av ett järnföremål i anläggning 9. Det ser ut som om det skulle kunna vara en del av en tånge till en kniv. Föremålet är välbevarat, mest troligt eftersom det har blivit bränt. Av någon anledning rostar inte bränt järn lika lätt som obränt, och det är därför som det har klarat sig så bra. Vi ska se om vi inte kan skaka fram litet bilder ur kameran, så att vi kan visa föremålet på bloggen nästa vecka.

/Olof

Inga kommentarer: