Enden er naer...

"Folk sier att enden er naer, at domeda'n den komer..."
(Kim Larsen ur albumet "Forklaedt till voksen")

Nej, domedagen är inte här, men nästan. Regelmässigt har jag nu glömt att förnya bloggen vid det tillfälle jag lovat. Nu, nästan en månad senare så är det i alla fall dags. Förresten är det nog den sista gången som jag kommer att glömma bort bloggen, slutet är nämligen nära på rapportjobbet med Haparandabanan.

Sedan sist så har det hänt, att vi har fått rapporten från GAL på de analyserade slaggbitarna och de metallföremål som vi skickade ner till Uppsala i våras. Kortfattat kan man säga att järnhantverket häruppe i norr har varit väldigt avancerat för sin tid. Det är ett hantverk som frambringat fullvärdigt stål, som är minst lika bra eller till och med bättre än de produkter som tillverkades i mälardalen under samma tid. Olika härdningar och bearbetning av järnet har gett olika grad av hållfasthet, hårdhet och seghet i ett och samma föremål, på ett sätt som verkligen visar att smeden visste vad hon eller han gjorde! Urhäftigt är ordet som jag söker! På Lokal 39 har vi inte järnframställning ur malm, men däremot så har vi delar av lupp-material. (Luppen är så att säga den första järnklumpen som man får ut vid järntillverkningen efter att man smält malmen). Eftersom det rimligtvis är smidigare att frakta halvfabrikat i form av ämnesjärn än osmidiga råfabrikat - som luppar - så borde själva järnframställningsplatsen också ligga nära de boplatser vi undersökt. Namnet "Järnbacken" verkar ha långa anor, och mera substans än tidigare med de här resultaten.

Arbetet är nu i en avslutande tolkningsfas, där boplatsernas organisation (både inom boplatsen, och deras lägen i den dåtida miljön), näringsfång, kulturinfluenser och teknologi står i fokus. Carina plöjer igenom mängder med referenslitteratur för att försäkra sig om att de resultat som kommit fram under Haparandabaneundersökningarna verkligen håller för en kritisk granskning. Arkeologi är inte en exakt vetenskap där de olika delarna "i matematiktalet" alltid ger samma definitiva svar. Snarare är det så att den som lägger fram flest och bäst bevis på att hon har rätt, också är den som har mest rätt. Därför dröjer offentliggörandet av rapportens resultat ytterligare en månad. Carina och Frida har fram till sista december på sig att leverera rapporterna till länsstyrelsen över Lokal 7, Lokal 20 och Lokal 39. Sedan när den blivit godkänd kan vi sprida budskapet.

Nästa blogg, som förmodligen är den sista kommer i början på januari. Jag har fått löfte om att Carina själv ska skriva den, och att hon där ska släppa fram resultaten.
Om inte så hörs vi då, annars tackar jag för mig här och nu.

Med vänliga hälsningar till alla som varit intresserade. Det här har varit mycket trevligt.
/Olof Östlund