Nu börjar äntligen resten av de efterlängtade analysresultaten komma till oss. Tidigare har vi fått information om Leif Jonssons osteologiska analys (ben-analys)och så GAL:s preliminära genomgång av slaggen.
Men i onsdags fick vi så 34 st Kol 14 dateringar via mail från Polen. (Lokal 20: 13 dateringar, Lokal 39 : 21 dateringar). Dateringarna sträcker sig från ungefär 1000 f Kr till ungefär 1000 e Kr. (f Kr = före kristi födelse, e Kr = efter Kristi födelse). Spannet på dateringar ligger inom rimlighetens gräns, kanske med något enstaka undantag. Vi ska titta närmare på några dateringar som eventuellt kan ha felkällor. I vilket fall som helst har vi nu ett styvt jobb att pussla ihop dateringar med lämningar, och att sedan göra tolkningar på detta.
Vi har också fått analysresultat från Sven Isaksson på Stockholms universitet, som har utfört fettsyre-analyser på vår keramik. Även där har vi saker att fundera över, kanske inte när det gäller keramikens användning, utan snarare vad som man förvarat/tillagat i dem.
I övrigt fortsätter vi med det sista av genomgången av stenmaterialet, och väntar oss att bli färdiga med det under nästa vecka. Sedan kommer vi att börja med renskrivning av anläggningsbeskrivningar och renritning av ritningar. Det är mycket material som ska tas om hand, både när det gäller de saker som vi grävt upp ur marken, och när det gäller arkivmaterial. Som institution har Norrbottens museum en väldigt bra utgångspunkt att just förvara både fornfynd och arkivmaterial för framtiden. För att framtidens forskare ska kunna titta på (och kanske omvärdera vår grävning) måste föremål, fotografier, ritningar och anteckningsböcker finnas kvar i all framtid. Museet har i motsats till en del privata arkeologiföretag både arkiv och magasin som klarar den uppgiften.
Vi gör nu ett rejält hopp till nästa gång ett nytt blogginlägg publiceras. Det sker i månadsskiftet mars/april, om det inte händer någonting oförutsett under de närmaste veckorna.
/Olof
fredag 29 februari 2008
söndag 17 februari 2008
I väntan på...
Eftersom vi är totalt uppslukade i det vi gör så glöms saker ibland bort, t.ex. fredagens blogg. Å andra sidan finns det inte så mycket att rapportera om. Vi fortsätter med samma sysslor som veckorna innan, med fyndhantering av stenmaterialet. Att notera är att vi har väldigt få föremål i allt detta avslagsmaterial av kvarts och kvartsit. De föremål som vi har hittat är nästan enbart skrapor, och hårt nötta sådana. Det verkar som om de har varit så välanvända att de helt enkelt kastats tillsammans med annat avfall. Det är i alla fall så det känns just nu innan vi faktiskt har fått se en spridningsbild på var de ligger.
Carina har kämpat med spridningsbilder, men då bara på slagg och metallrelaterade fynd, för att underlätta för GAL när de går igenom det materialet. Det kan väl sägas att Frida och Åsa har stöttat Carina när dataprogrammet Arc-GIS krånglat som mest...
Någon gång på fredagseftermiddagarna brukar vi också få mail eller telefonsamtal från Ronny som sitter på Västerbottens museum i Umeå och jobbar. Han förklarar då för oss hur han löst problem med inmätningarna som gjordes ute i fält, och efter ett par extra förklaringar brukar vi till sist förstå varandra. Det kan vara svårt med kommunikationerna när man inte sitter på samma ställe.
Under nästkommande två veckor kan vi kanske, eventuellt, förhoppningsvis, få svar från Polen angående kol-14 dateringarna. Alla tankar och tolkningar som vi har på våra två boplatser hänger ju väldigt mycket på vilka lämningar som kan knytas till varandra i tid. Det ligger en längtan i luften efter det där svaret...
Nästa blogg borde ligga ute på nätet den 29 februari.
Vi hörs!
/Olof
Carina har kämpat med spridningsbilder, men då bara på slagg och metallrelaterade fynd, för att underlätta för GAL när de går igenom det materialet. Det kan väl sägas att Frida och Åsa har stöttat Carina när dataprogrammet Arc-GIS krånglat som mest...
Någon gång på fredagseftermiddagarna brukar vi också få mail eller telefonsamtal från Ronny som sitter på Västerbottens museum i Umeå och jobbar. Han förklarar då för oss hur han löst problem med inmätningarna som gjordes ute i fält, och efter ett par extra förklaringar brukar vi till sist förstå varandra. Det kan vara svårt med kommunikationerna när man inte sitter på samma ställe.
Under nästkommande två veckor kan vi kanske, eventuellt, förhoppningsvis, få svar från Polen angående kol-14 dateringarna. Alla tankar och tolkningar som vi har på våra två boplatser hänger ju väldigt mycket på vilka lämningar som kan knytas till varandra i tid. Det ligger en längtan i luften efter det där svaret...
Nästa blogg borde ligga ute på nätet den 29 februari.
Vi hörs!
/Olof
måndag 4 februari 2008
Ett mail från GAL
Vi fick i fredags ett mail, en första kommentar på den slagg och de smälta sandklumpar som vi skickat till GAL i Uppsala, efter Lena Grandins besök hos oss. Nu har Grandins kollega, Annika Willim, gjort en första nogrannare genomgång av materialet. Än så länge har det enbart handlat om en okulär (att titta) genomgång, med som mest en stereolupp till hjälp, enligt vad jag förstår.
Materialet består av slagger, järn, sintrad sand, sten lera och malm. Samtliga slagger i materialet kan - troligtvis - kallas för smidesslagger. Det finns också smidesskållor och delar av smidesskållor, och så finns det glödskal som bildas vid sekundärsmidet när ett föremål bearbetas på städet. Den största andelen av den registrerade slaggen är sk fluten slagg som runnit ur likt stearin. Den typen av fluten slagg förekommer på vår undersökningsyta i former som är typiska för smide, men fluten slagg förekommer också vid reduktion av malm. Dörren för järntillverkning är alltså inte helt stängd, vi får se vad resten av analyserna ger för resultat.
Bland de smälta slaggerna finns bitar med avtryck av bottnar på anläggningar, men också avtryck från kol, strå, gräs och sten.
Det som kom som en liten överraskning vid den okulära genomgången är att det finns en slaggbit där grönärgade droppar satt fast. Det skulle kunna vara fragment av korroderad koppar eller en kopparlegering (t ex brons). Det vore jättekul om det är koppar och att det kanske då också går att säga om bronsspännet som vi hittade är tillverkat på platsen. Men vi ska inte gå händelserna i förväg, först måste ytterligare analyser till på de gröna dropparna, så att det inte visar sig vara någonting annat.
GAL har också kunnat se järnklumpar, eventuella fragment av järnföremål eller ämnesjärn. Är det ämnesjärn som har importerats, eller har det trots allt producerats på platsen eller i närområdet? Vi har plockat in ett antal svartbruna klumpar (järnutfällningar) som kan vara malmbildningar (myrmalm), men inga av klumparna har rostats, de har alltså inte förberetts för att reduceras i en blästugn.
Vi ska nu från vår sida komplettera med litet mera information till Grandin och Willim, så att det går att få ut mesta möjliga av resten av analysarbetet.
Nästa blogg dyker upp fredagen den 15 februari.
/Olof
Materialet består av slagger, järn, sintrad sand, sten lera och malm. Samtliga slagger i materialet kan - troligtvis - kallas för smidesslagger. Det finns också smidesskållor och delar av smidesskållor, och så finns det glödskal som bildas vid sekundärsmidet när ett föremål bearbetas på städet. Den största andelen av den registrerade slaggen är sk fluten slagg som runnit ur likt stearin. Den typen av fluten slagg förekommer på vår undersökningsyta i former som är typiska för smide, men fluten slagg förekommer också vid reduktion av malm. Dörren för järntillverkning är alltså inte helt stängd, vi får se vad resten av analyserna ger för resultat.
Bland de smälta slaggerna finns bitar med avtryck av bottnar på anläggningar, men också avtryck från kol, strå, gräs och sten.
Det som kom som en liten överraskning vid den okulära genomgången är att det finns en slaggbit där grönärgade droppar satt fast. Det skulle kunna vara fragment av korroderad koppar eller en kopparlegering (t ex brons). Det vore jättekul om det är koppar och att det kanske då också går att säga om bronsspännet som vi hittade är tillverkat på platsen. Men vi ska inte gå händelserna i förväg, först måste ytterligare analyser till på de gröna dropparna, så att det inte visar sig vara någonting annat.
GAL har också kunnat se järnklumpar, eventuella fragment av järnföremål eller ämnesjärn. Är det ämnesjärn som har importerats, eller har det trots allt producerats på platsen eller i närområdet? Vi har plockat in ett antal svartbruna klumpar (järnutfällningar) som kan vara malmbildningar (myrmalm), men inga av klumparna har rostats, de har alltså inte förberetts för att reduceras i en blästugn.
Vi ska nu från vår sida komplettera med litet mera information till Grandin och Willim, så att det går att få ut mesta möjliga av resten av analysarbetet.
Nästa blogg dyker upp fredagen den 15 februari.
/Olof
fredag 1 februari 2008
Stenkul...
Det här blir verkligen en kort blogg. Kom i sista stund på att det är två veckor sedan jag skrev förra bloggen.
De senaste två veckorna kan sammanfattas med: Vi arbetar på med samma saker ännu, främst registrering av sten. Ni kan här nedan se ett tjusigt upplagt avslagsmaterial i kvartsit från Slagplats 1 på lokal 39, från en av fyndpåsarna. Just de här fynden hittades under avtorvningen, i de torv och jordmassor som grävmaskinen skalat av. Fynden låg alltså väldigt ytligt.
Återkommer redan på måndag, ty vi har fått ett första, preliminärt analyssvar från Lena Grandin på GAL angående slaggen. (Vad sägs om den cliff-hangern!)
/Olof
© Norrbottens Museum
© Norrbottens Museum
De senaste två veckorna kan sammanfattas med: Vi arbetar på med samma saker ännu, främst registrering av sten. Ni kan här nedan se ett tjusigt upplagt avslagsmaterial i kvartsit från Slagplats 1 på lokal 39, från en av fyndpåsarna. Just de här fynden hittades under avtorvningen, i de torv och jordmassor som grävmaskinen skalat av. Fynden låg alltså väldigt ytligt.
Återkommer redan på måndag, ty vi har fått ett första, preliminärt analyssvar från Lena Grandin på GAL angående slaggen. (Vad sägs om den cliff-hangern!)
/Olof
© Norrbottens Museum
© Norrbottens Museum
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)