Höstvindar, förhistoriskt godis och keramik!

Denna fältvecka har varit kall! Det känns att det blivit höst så det gäller nog att ikläda sig långskalsonger hädanefter. Veckans fynd värmde däremot kropp och själ. Anna Å hittade nämligen ett förhistoriskt tuggummi. Föremålet i fråga består av en bit kåda med tandavtryck. Här kan man verkligen tala om att historiens vingslag ger arkeologen ståpäls. Fynden från de senaste dagarna skiljer sig i övrigt inte från det tidigare materialet.

Jag (Mirjam) däremot har svikit mina hårt arbetande fältkollegor genom att jobba inne på Norrbottens Museum i veckan. Upphittad keramik från både Lokal 20 och 39 behövde akuthanteras så att inte fukten skulle förstöra skärvorna. All keramik som hittats har slagits in i silverfolie för att inte förorenas inför eventuellt kommande analyser. Man kan t.ex. utföra fettsyreanalys som kan tala om vilka typer av fetter som trängt in i keramiken, och följaktligen få en indikation på kärlens användningsområden. Dessutom går det att datera keramik på vars yta det fastnat sot och kol. Efter att keramiken folierats placeras den i fyndpåse, på vilken relevant information (fyndnummer, kontext etc) kan antecknas. Problemet är att all fukt också stängs inne i påsen och extra vått blir det naturligtvis då det regnar. Jag har alltså under denna vecka gått igenom alla påsar med keramik och placerat innehållet i fyndaskar klädda i silverfolie. På så sätt får keramiken en chans att torka.

Det har verkligen varit intressant att gå igenom keramiken. Man får en helt annan överblick då man har allt material framför sig. På både Lokal 20 och 39 har vi tre olika typer av keramik; asbestmagrad, glimmermagrad och hårmagrad keramik. Som vi nämnt på en tidigare blogg är magring det material man man blandar in i leran för att lättare kunna forma kärl och för att kärlet ska hålla bättre. Man kan säga att det rör sig om en slags armering. Vissa av skärvorna har även dekorerats med prickar, linjer och en typ av avtryck som kallas imiterat textiltryck. Det ska bli intressant att efter analyserna se de olika keramiktypernas förhållande till varandra i tid och användningsområden. Genom att studera magring och eventuellt dekor, kan man kanske ta reda på vilka andra områden man haft kontakt med. Människorna som bodde i Sangis under Järnåldern kanske handlade till sig färdig keramik från andra grupper, eller så tog man intryck av deras formspråk när man själv tillverkade keramik. Det vi vet om t.ex. den asbestmagrade keramiken, är att asbest inte finns naturligt i området runt Sangis. Vi har även hittat stycken av asbestmineral på Lokal 39, vilket kan betyda att man hämtat asbest från andra områden eller bytt till sig det från andra folk för att själva kunna tillverka asbestkeramik. Förväntningarna stiger inför arbetet med rapporten under hösten och vintern.

Här kommer några bilder från veckans fyndhantering:

Ett stycke asbestmineral som hittades på Lokal 39.

Foto: Norrbottens Museum.

Hårmagrad keramik med punktdekor.

Foto: Norrbottens Museum.

Hårmagrad keramik med två olika typer av dekor. Längst

ner på skärvan kan man se punktdekor och strax ovanför

mitten imiterat textiltryck. Foto: Norrbottens Museum.

Asbestmagrad keramik. Asbestfibrerna liknar träflisor
som ligger kors och tvärs i leran. Foto: Norrbottens Museum.

Glimmermagrad keramik. Magringen syns inte så tydligt
på bilden, men de ljusare prickarna består av krossad
glimmer. I verkligheten är det en mycket vacker keramiktyp
där man kan se ytan glittra i guld och silver.
Foto: Norrbottens Museum.


På återseende!
/Mirjam