Regn, guidningar och ett järnföremål

Dagens blogg blir en blogg utan bilder. Tisdag, onsdag och torsdag har passerat och arbetet fortsätter oförtrutet, trots en del regn. Det har ibland hänt att jag har fått frågan: Vad gör arkeologer när det regnar? Svaret är: De blir sura på alla möjliga sätt, men de slutar inte att jobba för det. Humöret sjunker när vattnet letar sig in under regnkläderna, men vi har trots allt en tidspress att vara klara med grävningarna den sista vardagen i september. Imponerande att det trots allt dök upp två-tre bilar med besökare till torsdagens guidning. Det säger en del om intresset kring grävningen, och kanske också en del om Ellinors skicklighet som guide. På onsdagsguidningen var det desto fler besökare, eftersom det var sol.

Vi har avtorvat lokal 39 klart med grävmaskinen nu. Vi har frilagt nästan 5000 kvadratmeter på åtta arbetsdagar. Det innebär att vi nu kan lägga all personalkraft på lokal 20 några dagar framåt. Skönt att vara samlade alla på ett ställe.

Anläggningsgrävningen på lokal 20 går bra, och alla anläggningar utom den eventuella utrensade kokgropen (Anläggning 3 = A3), kommer att kunna avslutas inom de närmaste dagarna. A3 är spännande eftersom vi på dess kant förutom skärvsten också har hittat obrända sälben, och alldeles intill ett tunt, sotigt och fett jordlager. Arkeologer har utifrån etnografiska jämförelser med nutida naturfolk, i årtionden mer eller mindre slenterianmässigt sagt att ett användningsområde för kokgropar har varit att framställa sältran. Men, bortsett från en järnåldersboplats (Harrsjöbacken) nära Bureå i Västerbottens kustland, har man inte hittat några arkeologiska belägg för detta. Det vore kul om vi faktiskt kunde bevisa sältranstillverkning har förekommit på lokal 20.

Anna Åkesson har idag gjort ett fynd av ett järnföremål i anläggning 9. Det ser ut som om det skulle kunna vara en del av en tånge till en kniv. Föremålet är välbevarat, mest troligt eftersom det har blivit bränt. Av någon anledning rostar inte bränt järn lika lätt som obränt, och det är därför som det har klarat sig så bra. Vi ska se om vi inte kan skaka fram litet bilder ur kameran, så att vi kan visa föremålet på bloggen nästa vecka.

/Olof

Första guidningen - en succé

Första guidningen ägde rum i torsdags, en succé över förväntan! Många intresserade kom för att lyssna och för att få en närmare inblick i hur vi arkeologer arbetar, något som naturligtvis gladde oss alla. Eftersom detta är ett nytt sätt för oss att arbeta, dvs att ha guidade visningar i samband med grävningarna, så var det väldigt roligt att det fick ett så bra utfall! Guidningen påbörjades med en berättelse om hur boplatsen såg ut för 1500 år sedan, samt fakta om platsen och därefter gick vi tillsammans ut på utgrävningsområdet. Vi hoppas naturligtvis på att intresset för grävningen fortgår och att det fortsätter att strömma till besökare!

/Ellinor

Nu är vi inne på tredje veckans grävning på Lokal 20. Efter att ha avtorvat och rensat ytorna som ska undersökas har vi nu påbörjat nedgrävningen på allvar. Vi undersöker sammanlagt 7 anläggningar samt rutgräver ytor som uppvisat fynd under framrensningen. Sammanfattningsvis är det avslag i kvarts, brända ben, obrända ben, asbestmagrad keramik, ev organiskt magrad keramik och sintrat material (rester efter smide) som vi hittills påträffat.

De anläggningar som innehåller mycket ben undersöks på ett speciellt sätt. Eftersom det tar mycket lång tid att plocka fram benen ett och ett, väljer vi istället att ta in innehållet i dessa anläggningar som preparat. Detta innebär att vi grovsilar sanden och häller över innehållet från silen i en stor provpåse. Detta preparat kommer sedan att undersökas noggrannare efter att det arkeologiska fältarbetet är avslutat. På så sätt sparar vi tid ute i fält och kan även ta reda på mycket små ben som man annars riskerar att förbise ute i fält.

Idag hittade Erik något spännande vid sidan om den härd han undersöker. Det kan eventuellt röra sig om ett stolphål, men vi måste undersöka det mer innan vi kan veta säkert.

Mirjam

Grävningens första guidning. © Norrbottens museum


Anna sållar ben i durkslag. © Norrbottens museum


Frida vid jordpåsar som ska undersökas inomhus.
© Norrbottens museum

Städsten, keramik och stora järnslagg-klumpar

Vi arbetar alltjämt både på lokal 20 och lokal 39. Mellan de två boplatserna är det ungefär 500 meter, så vi har nära att kontakta de som är på det andra stället. Tacksamt eftersom undertecknad efter flera dagars rensande vid grävmaskinen började tappa orken. Ersättare på onsdagen blev Frida. Daniel (som är övernaturlig) verkar inte ha några trötthetssymtom, så han får fortsätta med schaktningen. Han verkar trivas.

Sammanlagt har vi nu hittat sexton anläggningar på lokal 39, elva under 2006 års förundersökningar och fem i år. Då har vi ännu inte avtorvat allt. Vi har ungefär en tredjedel kvar av den planerade ytan på lokal 39. Anläggningarna är vid den första anblicken benfläckar och skärvstenskoncentrationer. Mera exakt bedömning kommer när vi börjar undersöka dem. Ett kul fynd påträffades under tisdagen: En städsten, nära den slagplats för kvarts och kvartsit som vi hittade förra veckan. Fyndet är alltså ett städ som har använts när stenredskapens knackats till (se bild). Nu vill vi gärna hitta en hammarsten också.

På lokal 20 görs det också fynd: Igår påträffades keramik som inte är magrad med asbest. Förmodligen är den magrad med organiskt material, vilket är ett väldigt ovanligt fynd vid norrlandskusten. Det kommer förmodligen att finnas anledning att återkomma till keramiken på lokal 20.

Och nu, litet bilder:

Carina och Daniel vid städstenen. © Norrbottens museum



Vit kvartsit och kvarts på slagplatsen. © Norrbottens museum


Järnslagg, hittat vid schaktningen på lokal 39. © Norrbottens museum

Vi återkommer nästa vecka med nya blogginlägg
/Olof

Järnslagg och lågflygande helikopter

Fredagen bjöd på alla väder, men som tur var bara sol och en kort regnskur under arbetstid. Det började dundra av åska när vi började packa ihop, och ymnigt regn och hagel vräkte ned över de av oss som åkte tillbaka till Luleå respektive Umeå. Vi tar in våra fynd till Norrbottens museum varje vecka. Det kommer i slutänden att bli enormt mycket fyndpåsar att hålla reda på, och det går inte att göra det ute i fält eller i vårt boende.

Vädret i fredags såg vi inte mycket av i dag, tack och lov. I till största delen solsken har Olof, Daniel och på slutet av dagen även Carina avtorvat vidare på lokal 39, tillsammans med grävmaskinisten Sven-Erik. Det är inte en syssla som man ska hålla på med oavbrutet i flera veckor i sträck. Vi går efter grävmaskinen med fyllhammare och norgehackor och grovrensar ytorna efter grävmaskinen. Tungt kroppsarbete och det gäller att komma ihåg att göra pauser för att dricka vatten, men det ger lön för mödan. I fredags hittade vi en slagplats (alltså platsen där man tillverkat föremål av sten) för kvarts och vit kvartsit, och idag har vi hittat järnslagg! Den största slaggbiten var ca 7 cm i diameter och 2 cm tjock. Vi är nu uppe i 6 eller 7 nya anläggningar förutom de 11 som hittades förra året. De nya lämningarna är mörkfärgningar med ben i och skärvstensansamlingar av olika slag. Än så länge nöjer vi oss bara med att markera var de finns, utgrävningen av dem sker senare.

Mitt i arbetet svepte en lågflygande helikopter förbi på mindre än 10 meters höjd. TV-team, polis eller vad? Nej, det handlade om kontroll av kraftledningen som vi arbetar under. Kraftledningen är ett speciellt kapitel som innebär en viss arbetsmiljörisk. Nu ska vi inte jobba mer under den med grävmaskinen så vi behöver inte oroa oss över maskinen ska bli strömförande, men så fort det hörs åska så avbryts vårt arbete. Kan bli väldigt enerverande om åskvädren avlöser varandra i sommar. Hoppas att vi slipper det.

På Lokal 20 har resten av gänget nu övergått till att gräva kring och i anläggningarna i kvadratmeter-rutor.

Slutligen har vi fått en ny medarbetare idag: Dag Lantz. Han verkar inte ha tagit någon skada av den första dagen. Är fortfarande vid sina sinnens fulla bruk...

/Olof Östlund

Besök av Sveriges Radio Norrbotten och en presentation av grävstyrkan

Ryktet har nu spridit sig så pass att media har börjat visa intresse för undersökningarna. Idag har Mirjam Jonsson och Carina Bennerhag blivit intervjuade av en radiojournalist. Reportaget finns att höra på internet (sr.se/norrbotten) efter det att det har sänts på radio nästa vecka.

Eftersom det snart har gått en arbetsvecka så är det dags att ge er namnen på de arkeologer som just nu jobbar vid Haparandabanegävningarna:

Carina Bennerhag

Olof Östlund
Mirjam Jonsson
Frida Palmbo
Ellinor Johansson
Ronny Smeds
Therese Ekholm
Therese Hellqvist
Anna Åkesson
Erik Dardel
Daniel Eriksson
Marie Nyström
Ann-Sofie Rönnbäck

Ansluter senare gör:

Dag Lantz, Joel Marklund, Jan-Erik Nyman, Anna Månsson, John Molin, Sandra Lundholm, Eva Wallén Kemi och Åsa Lindgren

I övrigt har avtorvningen med grävmaskin påbörjats på boplatsen som vi kallar lokal 39. Där är det en riktigt stor yta som ska avtorvas, vilket innebär en del tankearbete så att vi inte i slutänden har stora jordmassor på en yta som vi verkligen vill undersöka.

/Olof, Carina & Mirjam

Så äntligen litet bilder:

Avtorvning med grävmaskin. © Norrbottens museum




Avtorvning för hand runt en av benkoncentrationerna.
© Norrbottens museum


Therese E och Ann-Sofie vid sållet. © Norrbottens museum



Bottenskålla, förmodligen från smidesverksamhet.
© Norrbottens museum

Dagens fynd: Asbestkeramik!

När grävningarna avslutats för dagen, brukar det i början av en grävning inte finnas speciellt mycket ork kvar, mer än till att duscha bort sanddammet, och sedan äta middag. Därefter kolapsar arkeologerna var och en i sängen på sitt rum. Det tar på krafterna att växla från stillasittande till kroppsarbete. Ni som läser det här ska ändå få en kort rapport om dagens händelser.

Vi har under dagen avtorvat färdigt på lokal 20 med grävmaskinen. Ytterligare en säker anläggning har påträffats, någonting som nu innan vi har rensat fram den, verkar vara en härd med rester av brända ben i fyllningen. Den riktiga höjdaren idag var ändå det som hittades i en av de tre mörkfärgningar som Carina Bennerhag skrev om i gårdagens blogg: Asbestkeramik! Ryktet spreds snabbt över hela grävytan, och alla arkeologerna stannade upp ett par ögonblick för att titta närmare på fynden.

Asbestkeramik är keramik som har magrats med asbestfibrer i leran. Den förekommer i Sverige ungefär från övergången mellan brons och järnålder (ca 500 f.Kr.) fram till ca 300 e.Kr. Fyndet av keramiken är jättespännande, eftersom det ger oss möjligheter att få veta vad som kärlen har använts till. När grävningarna är avslutade kommer vi att låta ett laboratorium utföra analyser, för att ta reda på vad det är för typ av fetter som har trängt in i kärlets väggar, och på så sätt få veta mer om vad man lagade för mat på den här boplatsen.

Vi har ännu inte riktigt kommit i ordning med datorerna och bildöverföringen från digitalkamerorna, så bilder från grävningen kommer först i morgon kväll.

/Olof Östlund

Grävningarna har startat!

I går var det alltså äntligen dags att dra igång årets grävningar längs Haparandabanan. I Luleå packades bilarna och den inhyrda minibussen till bristningsgränsen med grävutrustning och tolv förväntansfulla arkeologer. Kosan styrdes därefter mot Sangis för etablering på två av boplatserna som ska undersökas (lokal 13 och 20).

Gårdagen ägnades som sagt åt etablering med baracker, bajamajor och container. Under eftermiddagen drog så grävningarna igång och avtorvningen av de två boplatserna inleddes. Det var tolv mycket trötta, myggbitna men lyckliga arkeologer som somnade den kvällen.

I dag färdigställdes undersökningarna av den ena boplatsen (lokal 13). Boplatsens omfattning var mycket mindre än vi hade räknat med. Tyvärr framkom endast skörbränd sten (dvs stenar som legat i en eldstad) men inget daterbart material, så vi får nöja oss med en sk strandlinjedatering av boplatsen till vikingatid.

Lokal 20 verkar däremot lite mer lovande. I fjol hittade vi här en glaspärla i en smideshärd som daterades till ca 500 e. Kr. I närheten av smideshärden hittades idag rester efter det som kan vara sk bottenskållor från smide eller någon annan form av järnhantering. Det här är mycket intressanta fynd för våran region eftersom vi inte har särskilt mycket kunskap kring den förhistoriska metallhanteringen i Norrbotten.

Avtorvningen av boplatsen på lokal 20 inleddes med en del dramatik. Grävmaskinen av modell större, fastnade ute på grävytan och kunde inte komma ur fläcken. Som tur var kunde vår skicklige grävmaskinist efter lite trixande ta sig loss, men för att undvika fortsatta missöden byttes maskinen ut mot en "bandare" av lite mindre modell. Den fortsatta avtorvningen avlöpte utan dramatik och i slutet av dagen hade totalt tre anläggningar i form av runda mörkfärgade fläckar framkommit. I de mörkfärgade fläckarna fanns brända ben (matrester) och avslag av kvartsit, dvs rester efter redskapstillverkning. Möjligen kan det här röra sig om någon form av avfallsgropar eller liknande.

Morgondagen kommer att ägnas åt fortsatt avtorvning både för hand och med maskin. Förhoppningsvis kommer det då att finnas lite bilder på bloggen från de första dagarnas grävningar.

/Carina Bennerhag

Stressig vecka innan grävstarten.

Även om grävstarten för Haparandabanan är först nästa måndag (11 juni) så är arbetet med projektet redan i full gång för de arkeologer som är ansvariga för projektet. Vi ska ordna med massor av olika saker så ett en grävning med 17 arkeologer fungerar så smidigt som det bara är möjligt. Det handlar om att planera hur vi ska gräva för att vara så tidseffektiva som möjligt, boka grävmaskiner för rätt tidsperioder, manskapsvagnar, bajamajor och boende. Vi måste också köpa in verktyg, förstahjälpenutrustning och skyddskläder för arbete vid grävmaskin.

Vi ska också introducera merparten av grävgänget den här veckan. På fredag (8 juni) är det den första samlingen i Luleå på Norrbottens museum. De flesta av arkeologerna som vi har anställt kommer ifrån Norrbotten eller Västerbotten, men det kommer också några längre söderifrån. Som längst har de då rest från Stockholm, Västerås, Leksand och Hagfors. Jag tror och hoppas att vi har har samlat ihop ett bra gäng, för att man fungerar bra ihop socialt är mycket viktigt när man jobbar tillsammans i en grupp långt hemifrån. Vi ser verkligen fram emot det här nu, efter att ha suttit inomhus hela vintern.

Men alla sitter inte inne på museet idag. Ronny Smeds och Frida Palmbo har åkt ut med totalstation (ett digitalt mätinsturment) för att göra inmätningar på de områden som vi ska börja avtorva för hand på måndag, så att vi inte av misstag kör in med grävmaskin på ömtåliga ytor.

/Olof Östlund